Stora Forskningsanslag 2021

Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond skall årligen, enligt regelverket, dela ut ”två anslag för stora projekt, företrädesvis ett för preklinisk cancerforskning och ett för klinisk cancerforskning”. Efter diskussion utmärktes en grupp av tre projekt med högre kvalitet (i bokstavsordning): Martin Dalin, Carolina Guibentif och Lisa Tuomi, alla forskande vid Göteborgs universitet, och får vardera ett anslag på 600 000 SEK.

Martin Dalin

Projekt titel: Personalized analysis of circulating tumor DNA: A non-invasive guide to treatment decisions in childhood cancer

Tillförlitliga tumörmarkörer som kan upptäckas i blodet finns inte i de flesta pediatriska cancerformer idag. Syftet med detta projekt är att utveckla och testa individanpassad analys av cirkulerande tumör-DNA som markör för behandlingssvar och återfall av sjukdom i barndomens maligniteter.

Carolina Guibentif

Projekt titel: Single-Cell Genomics of Human Development - towards in vitro preclinical models of childhood cancer

Hälften av alla barncancer har ett misstänkt prenatalt ursprung, vilket begränsar tillgången till den cancerinitierande utvecklingsmässiga föregångaren, och hindrar studien de molekylära mekanismerna bakom omvandlingen. Det övergripande målet med detta förslag är att dra nytta av människans pluripotenta stamcells differentiering för att modellera in vitro de prenatala händelser som leder till barndomens maligniteter och att effektivisera identifieringen av underliggande mekanismer och nya behandlingar.

Lisa Tuomi

Projekt titel: Improved jaw opening and swallowing function in patients with head and neck cancer following preventive exercise: a randomized study

Svårigheter att öppna käken (trismus) eller att svälja (sväljningssvårigheter) påverkar ~50% av de >1600 patienter som årligen diagnostiseras med huvud- och halscancer (HNC) i Sverige. Omfattande och högkvalitativa studier av hur förebyggande motion kan minska eller hämma dessa försvagande dysfunktioner saknas. Syftet med denna randomiserade interventionsstudie är att bestämma: 1. Om förenklad strukturerad prehabilitation, dvs förebyggande träningsprogram förbättrar sväljning och käftöppningsfunktion och hälsorelaterad livskvalitet hos HNC-patienter. 2. Om den föreslagna insatsen före upplivning är kostnadseffektiv ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Målet är att förbättra käftöppningen, sväljfunktionen och den hälsorelaterade livskvaliteten och att minska vårdkostnaderna för denna vårdkrävande patientgrupp.